Tänkte själv skriva ned några tips hur man blir uppskattad (eller i alla fall inte hatad) av sin icke-hundälskande omgivning när man bor i lägenhet mitt i stan. Vissa saker är såklart väldigt uppenbara, men inte för alla, då jag ser dem nästan dagligen:
Visa dina grannar hänsyn
Även om man har bra koll på sina grannar och vet att ingen annan har hund, eller att någon har en "snäll hund" som går ihop med ens egen i samma trappuppgång/hus, kan det hända att det hälsar på någon som har hund med sig. Dante har blivit biten i ett sådant scenario. Jag hade honom kopplad och en tjej kom in i trappuppgången med sina två hundar som var lösa. De sprang rakt på och bet honom i halsen, men jag hann få undan dem innan det blev värre.
Även om hunden är liten och söt, samt de flesta tycker att han eller hon är bedårande, så finns det hundrädda personer. Det finns även sådana som är rädda för små, till synes sätt ofarliga hundar. Personen kanske inte alltid säger någonting då det kan kännas pinsamt, men det kan vara en traumatiskt eller stressande upplevelse för den andra. Ha därför alltid hunden kopplad när du går in eller ut från din lägenhet, även om din hund är oerhört lydig. Även om du vet att din hund inte ens går fram och nosar, så kan det vara en trygghet för många att se att det sitter ett koppel på.
Ensamhetstränar du eller har en hund som skäller/gnyr av någon anledning, sätt upp en lapp i trappuppgången. Då kan den som blir störd ringa eller tala om det för dig, istället för att det behöver bli någon typ av anmälan som leder till dålig stämning och bråk grannar emellan.
En av bitmärkena efter grannens hundar som inte hade kopplat dem i trappuppgången. Som tur hade han overall med polokrage på, vilket gjorde att det inte blev värre än såhär.
Vett och etikett
Rasta inte hunden precis utanför huset/framför dörren. Jag brukar gå iväg till en park i närheten innan jag låter Dante lyfta på benet, även om han gärna hade kissat lite tidigare än så. Visst, ibland är det kanske bråttom av någon anledning och har man en valp så kan man inte gå långt, men leta upp någon gräsplätt eller ett träd snabbt, lite vid sidan av. Tror inte att någon vill trampa i en stor kisspöl precis utanför dörren. Många har också små barn som leker precis utanför huset. Jag har själv blivit utskälld för att jag lät Dante promenera över en lekplats när han var liten - rastade honom såklart inte där, men det störde någon att han ens fick gå över sanden, så då slutade jag med det. Förstod att det var känsligt, men jag tänkte inte på det just då.
Plocka upp
Den lättaste utav alla - här i Falun finns det till och med gratis bajspåsar på flera ställen. Jag ska vara ärlig och säga att jag någon gång glömt påse, men det är få gånger. Har det då legat olämpligt har jag tagit en pinne och petat in det i buskarna. Återigen, hur kul är det att själv trampa i det? Håll rent och snyggt - ta ditt ansvar. Tänk på att folk kanske vill ta med en filt och sitta i parken på våren/sommaren. Och det som göms i snö..
Se möjligheterna!
Även om stadslivet ställer mycket krav på att hunden ska fungera med både grannar, andra människor, dagliga hundmöten och folkmassor, så finns det mycket att träna på! Är det något lagom stort event på stan, passa på att promenera förbi och träna kontakt. Sätt er på en parkbänk och försök få hunden att slappna av medan folk går förbi. Passivitet är guld värt när det fungerar. Man vill ju kunna träffa någon bekant och prata med personen utan att hunden ska gny hela tiden.
Utnyttja forum på Internet eller sätt upp lappar för att träffa andra hundägare - kanske finns det någon annan som också är sugen på att träna ihop, eller bara ta en promenad?
