Som hund och katt, fast tvärtom

Fler glada tassar förgyller min vardag. Denna gången en med morrhår. Trodde aldrig att detta skulle hända då jag är väldigt allergisk mot katter. Magiskt nog tål jag vår nya vän ganska bra, även om det kan bli snuvigt ibland när vi gosar för mycket. Men vad som är mer otroligt är att dessa två blev vänner direkt. Det värmer mitt hjärta.

Än finns det några solstrålar att fånga

Möte med Ferdinand

Har feber och är rejält förkyld. Dante har troget legat vid min sida och efter att ha vilat hela dagen fick han komma ut i solen och hälsa på korna en liten stund. Även tjuren var nyfiken, men Dante? Föga imponerad. Det var väl inget spännande det där..










Hönsen fick också komma ut ur hönsgården en stund medan han höll ett öga på dem. De har grävt små gropar där de sandbadar (duschar) eller bara ligger i och njuter av solen.

De allra första äggen

Äntligen hemma i Sverige efter ett glatt mottagande av en viftande svans inne på Landvetters flygplats. Är så tacksam över att mina föräldrar tagit hand om Dante.

Har åkt på en dunderförkylning nu, men vad gör det när man fyllt den allra första äggkartongen med ägg? Kycklingarna har alltså blivit damer. Fick rapport om att den mörka hönan lagt sitt första ägg medan jag var på resande fot och möttes av en äggkartong med 9 st i kylskåpet. Hönsen och tuppen blev så glada när jag kom hem och jag fann det tionde ägget inne i hönshuset. Svårt att beskriva lyckan! Äggen är små och ljusbruna. Så fina.


Här jämfört med ett "normalstort" ägg:

Doggy beach

En liten glimt av en fin strand i Carmel-by-the-Sea där jag gick barfota i sanden och hundarna sprang lösa och lyckliga.

Såg även denna mediterande ekorren i Big Sur som bara satt på en klippa och beundrade havet.

Hälsning från Kalifornien

Ser ni vart jag gömmer mig på bilden? Laddar batterierna i Kalifornien och Nevada, medan mina föräldrar ser efter Dante. Som på varje resa sneglar jag lite på hur hundarna har det och de flesta jag har sett verkar verkligen ha det bra. Det är andra gången jag är här nu och det gör mig så glad att se lyckliga, lösspringande hundar på vissa stränder (doggy beaches). De flesta motel tar emot djur och de får också följa med in på många ställen. De är en del av familjen här helt enkelt.

Har även besökt ett par välsorterade djurtillbehörsbutiker där det är lätt att vilja köpa allting, men har ändå lagt band på mig. En hund blir gladast av uppmärksamhet och aktivitet, istället för fyra olika halsband och koppel, tror jag. Något roligt blev det i allafall - en jättestor hamburgare! Och Pup-peroni:


Har några dagar kvar här och saknar verkligen Dante. Träffade en vacker hund i Rachel, Nevada, som påminde om honom:



Några andra vackra djur jag träffat på:



Pelikaner!

Damerna flanerar och konstig upptäckt

Försöker återhämta mig från en stressig arbetsperiod. Sover mest, men försöker också att röra på mig och vara ute så mycket som möjligt. Idag blev det en långpromenad bland stora fält.

Dante fick gå lös och hittade något underligt. Två konstiga bajskorvar och en ännu konstigare bajskorv med svans och morrhår. Om hundar har så bra luktsinne, varför måste de alltid lukta så nära (speciellt när det är något äckligt, eller någon annan hundrumpa?)


Vi såg också dessa vackra fåglar som cirklade runt och letade lunch, men tyvärr var de för långt borta för att få en bra bild.


Damerna fick komma ut och flanera - de vågar inte gå långt ifrån hönsgården, utan håller sig nära dörren, vilket är skönt. Man märker att de samtidigt tycker att det är spännande att få utforska trädgården lite.



Hade också en liten besökare i äppelträdet:

Trampat på ett bi

Sommaren har varit tämligen skadefri, förutom 2 st fästingbett. Igår trampade dock Dante på ett bi och fick jätteont. Han haltade och blev samtidigt rädd av händelsen.


Behandlingen blev följande:


* Ta bort/avlägsna gadden.
* Krossad Magnecyl + lite vatten påstruket vid sticket, som tvättades bort när det blivit lite bättre. Obs - se till att hunden inte slickar i sig det.(http://www.giftinformation.se/intro.asp?CategoryID=6391)
* Isbitar i en bit hushållspapper som jag höll mot den svullna tassen för att få ned svullnaden.
* Kylde ner rummet då han var väldigt varm och flämtade. Sedan varm filt när han lugnat ned sig.
* Aloe Vera påstruket på området för bi-sticket en stund senare.
* Vila.

Håll koll på hunden närmsta timmen för att se till så att reaktionen inte blir värre. Kontakta veterinären om sticket är i munhåla eller svalg, alternativt väldigt många stick.

Se länken för behandling av geting- eller bistick:
Länk - Getingstick på hund

Efter ett par, tre timmars vila var det som att inget hänt och lyckligtvis var det inget värre denna gång! Jag satt med hela tiden och klappade honom sakta för att han skulle känna sig lugnare, men jag tröstade inte överdrivet mycket, för att han då oftast själv tror att det är så mycket allvarligare/värre om jag också är orolig.

Höns och hund

Kycklingarna börjar bli stora och förra veckan fick de komma ut ur hönsgården för första gången. Efter att har visat sig lugn utanför hönsgården hela tiden (och även inne med koppel på), så fick Dante förtroendet att vara med. Jag hade givetvis koll. Till min förvåning brydde han sig inte alls. Han verkar ha accepterat dem helt och hållet och har inte försökt jaga dem. Kastar jag brödbitar eller annat hönsgodis till dem, så kan han bli avundsjuk och gny, men får han också leta efter några bitar så är han nöjd. Vad skönt!

Kommer givetvis inte låta dem gå lösa ihop obevakat, men jag är glad att det gått så bra. En av tupparna har blivit en riktig favorit hos mig och sitter ofta i mitt knä och låter sig klappas på bröstet. Det är en så underbar hönsras. Små, lugna, vänliga, nyfikna, sociala och underbart söta. Det är otroligt bra avslappning att sitta 20-30 minuter och bara titta på dem - man glömmer bort allt annat för en stund.

Dante och favorittuppen filosoferar.

Köpte en "matboll" för kaniner i zooaffären och fyllde med frukt och grönsaker. Vågar inte låta den hänga i hönsgården obevakat om någon fastnar, men medan jag var där och den hängde framme så var de hemskt nyfikna och tyckte att det var både spännande och gott.

Banan!
Dante håller mig snällt sällskap medan de pipiga små bollarna vågar gå lite utanför hönsgården. (Elstängslet är bara på under natten eller när de är ensamma.)

Trött efter en dag på landet.

Törstsläckande vattenmelon

Törstsläckande vattenmelon så att alla kompisar orkar i värmen.

Hönsmamma

Jag hade läst på mycket om att ha höns, men inte trodde jag att de skulle bli tama så fort! När jag går in till dem gör jag ett speciellt ljud och de kommer springande. Från att ha varit vettskrämda när de kom hit äter de nu ur min hand och hoppar upp i mitt knä. De är verkligen roliga små filurer. Skulle kunna titta på dem en hel dag. Bättre avslappning får man leta efter. Alla tankar som vanligtvis far runt blir mer och mer suddiga.

För Dante har det varit som en föryngringskur - han får terrierfnatt och springer i cirklar, samt är piggare än vanligt. Han vill ha uppmärksamhet hela tiden eftersom han märkt att den nu måste delas med dunbollar med rysk pälsmössa, men han tycker samtidigt att det är hemskt spännande med nya kompisar.


Skylten lackad och på plats.

Dante väntar snällt, fastän dörren är öppen. Nu är en fjäder på plats så att dörren hålls stängd.

Halva styrkan.

Testar sandbadet.

Somnar en kyckling på ens ben får man snällt sitta kvar, sådana är hönsmamma-reglerna.

Vackra småkryp

Jag har börjat sätta förstoringsglaset mot vad som faktiskt finns i trädgården. Det är alldeles fullt av liv. Att fånga alla mystiska och vackra kryp är inte helt lätt, då en fjäril inte sitter still särskilt länge, men jag tror att jag kommer att spendera en del tid bland blommorna framöver.







Hittade även denna lilla snigel som åkte snålskjuts med en större kamrat:

Det är inte som det ser ut!

Det är ingen hundgård, även om jag testat att stänga in Dante:


Vad är det då? Vad sitter Dante och tittar på?



Jo, det är 8 st Dvärgsilkeskycklingar. De är ca 7 veckor gamla och de flyttade in igår. De är såklart lite rädda över att vara på ett helt nytt ställe, men de är i övrigt väldigt lugna. Dvärgsilke är den mindre varianten av Silkeshöns, som är en av de äldsta tamhönsraserna och man tror att rasen är ca 4000 år gammal. Den härstammar från Östasien och kännetecknas av dess speciella silkeslena och fluffiga fjäderdräkt som är mer som dun än fjädrar. De har också fem tår istället för fyra och blå hud.

Den här hönsrasen är väldigt lugn, social och nyfiken. De kommer att väga ca 500 gram som vuxna, så de blir inte så stora. Det kändes som en perfekt ras att börja med. Höns verkar lätta att sköta och jag älskar att bara iaktta dem. Ett perfekt sätt att varva ned. Dessutom ger de ägg som man kan äta med gott samvete, när man vet att hönsen lever bra.

Ställde ut en extra vattenskål ute, så Dante fick låna ut en.

Har snickrat på hönshuset och gården ett tag, mer bilder kommer sedan! Köpte dem av en underbar kvinna som hade flera olika hönsraser, vaktlar och papegojor. Visste att hon hade hund och när jag frågade hur de gick ihop med hönsen, undrade hon om hon kunde släppa ut hundarna. 6 st glada vovvar kom springande. De trivdes hur bra som helst med hönsen och rörde dem inte. Det var så fint att se massvis med djur av olika sorter som levde ihop.

Man får dock inte glömma att hunden är ett rovdjur, så i mitt fall kommer jag inte att ta några risker. Till en början får Dante vara på avstånd tills han kan slappna när han ser dem på håll. Men mitt mål är att han ska kunna vara med i närheten när jag gör hönsbestyr - kanske ligga på en filt. Till en början får han dock sitta utanför och titta.

Ett tag kvar tills de är gamla nog att börja lägga ägg, men vilken fyndig skylt jag målat va? ;-)