Välkommen Alice

Det har varit tyst här på bloggen länge. Jag körde slut på mig själv helt och hållet efter ett par stressiga år då jag glömde av att leva och fokuserade på jobb, samt att göra andra nöjda. Sedan hamnade jag på botten och orkade varken upp ur sängen, laga mat/äta eller koncentrera mig på någonting. Efter några jobbiga månader känner jag för första gången att jag börjar gå åt rätt håll. Har varit sjukskriven under vintern och är fortfarande hemma, men börjar sakta återvända till livet. Jag saknar min familj, mina vänner, arbetskamrater, mitt jobb och ja, livet i sig.

Efter mycket funderande på om jag skulle orka med uppgiften eller ej, valde jag att sanna en dröm och skaffa Alice. Hon är en ca 5 månader gammal tik av rasen Långhårig Collie. Då hon redan var några månader vid köpet, så är den intensiva perioden med rumsrenhet och avsaknad av nattsömn redan över. Hon sover till ca 07:30-08:00 och väcker mig sedan med en viftande svans. Jag får då en anledning att gå upp "i tid" och får rutiner. Vi går ut i den stora rasthagen jag har på gården och leker, medan Dante snarkar vidare. Sedan äter vi lite frukost och somnar om i ca 2 timmar. Så håller dagen på - korta pass med aktiviteter, en kort promenad, äta lite, sova. Hennes behov stämmer väldigt bra överens med mina. Men framför allt ger hon mig energi och glädje. En känsla av att livet går vidare, att det finns saker att upptäcka och att varje ny dag för med sig något nytt.


Ibland miljötränar vi en liten stund inne i stan och precis som att allt är nytt för henne med människor överallt, så är det likadant för mig med liv och rörelse igen. Ju mer hon växer kommer hon att behöva aktiveras/röra sig mer och samma är det för mig om jag ska må bättre. Men det sker successivt.


Nu har jag inte skaffat henne för att rehabilitera mig, utan för att jag har planer på att gå kurser inom uppletande/personsök i framtiden, samt att jag ville ha en lättlärd, smart, vänlig och vädertålig hund som hänger med på allting. Men jag är glad över att hon även kan hjälpa mig på andra sätt.



Vad tyckte Dante då?


Kärlek vid första ögonkastet. Han har blivit föryngrad, går gärna i djup snö för att visa henne vägen, har bra inflytande och är en duktig lärare. Deras personligheter och energinivå kompletterar varandra väldigt bra. Dante är mer intensiv och Alice lugn. Jag känner mig aldrig stressad av att vara ute med dem båda.

Alice är som en stor nallebjörn - lugn, vänlig, försiktig, men nyfiken. Låter mig klippa klor och borsta päls utan bråk. Åker bil utan ett ljud. Tycker om att kramas och gömma sin långa nos i ens armhåla. Respekterar Dante och katten. Jag kunde inte hittat en hund som passade min personlighet bättre!