Saturday, February 23, 2013

Vart hamnar man om hunden får bestämma?

När jag var på utbildning i början av månaden och bodde hemma hos mina föräldrar kom jag hem en dag och min mamma berättade att Dante fått bestämma vart de skulle gå och vilken runda de gått. Då jag alltid styr och ställer, tänkte jag att jag skulle prova samma sak, för det lät faktiskt intressant. Bestämmer jag så blir det oftast den finaste vägen och i stort sett samma rundor, men kanske finns det områden jag inte utforskat för att det på håll inte ser så lockande ut?

Full fart framåt, Dante visste vart han ville. Han stannade aldrig vid en korsning och funderade, utan fortsatte. Jag undrade hur han resonerade - går han efter något intressant doftspår? Tänker han inte alls utan bara går? Minns han att katten Fifi och hennes snälla matte bor åt det här hållet? När vi plötsligt gått en krånglig väg till Slätta fick jag säga till honom att vi skulle vända. Jag hade inte ätit frukost än och började känna att det var dags. Jag undrar vart han egentligen var på väg, men han var väldigt bestämd. Jag gick genom ett område som var riktigt mysigt och tack vare att han för en gångs skull fick bossa så fick även jag se något nytt!

Idag blev det istället en sväng runt Tisken. När jag ändå var i trakterna ville jag se om några potentiella lekkompisar var på plats, men det var tomt i rastgården:



Synd, men Dante hittade andra kompisar i djuraffären. Små gula pippisar:




Det var en vecka sedan jag började räkna hur långt vi går varje dag och på en vecka har vi promenerat 48.42 km. Då har jag inte räknat de promenader som är under 2 km (sena kvällsrundan osv.). En del motion försvann även när det var så kallt en dag, samt att jag hade migrän 2 ggr denna veckan. Men inte helt dåligt ändå! En halvmil till och det hade varit som härifrån till Leksand. När snön är borta och våren/sommaren kommer, så räknar jag med att det blir det dubbla.

No comments:

Post a Comment