Det känns otroligt lyxigt med en ledig dag mitt i veckan. Efter en lång sovmorgon hann vid med en 45 minuters skogspromenad i rask takt innan regnet började ösa ned och det var dags att åka hem. Då vi båda behöver komma igång med hårdare motion blev det ingen Tjuren Ferdinand-promenad utan en tuffare variant med många uppförsbackar och svårare terräng.
Ut i blåbärsriset! Här behöver hunden lyfta ordentligt på benen för att komma fram. (I alla fall om man är liten.)
Det här namnet blir man lite glad av.
Ut i blåbärsriset! Här behöver hunden lyfta ordentligt på benen för att komma fram. (I alla fall om man är liten.)
Över olika naturliga hinder som råkar vara i vägen så att hunden behöver hoppa och klättra.
Jag brukar välja lite krångliga vägar med flit.
Jag brukar välja lite krångliga vägar med flit.
Utsikten är det inte heller fel på. Passar på att stanna en stund för att hämta andan och låta Dante träna passivitet - att bara stå still och göra ingenting en stund är jättesvårt när man är en energisk liten terrier.
Ska vi gå ett varv till?
Resultat: Trötta ben. (Åtminstone jag.)
Det tog inte lång tid innan Dante somnat i soffan, så jag tror att det stämmer för oss båda.
Det tog inte lång tid innan Dante somnat i soffan, så jag tror att det stämmer för oss båda.
No comments:
Post a Comment