Pedikyr

Klo- och tassvård är ett tråkigt måste, men jag försöker hålla bra rutiner och gå igenom dem en gång i veckan. Dante har väldigt långa pulpor och jag får ibland kommentarer om att man tycker att hans klor är för långa, men jag klipper lite och ofta. (Tror också att de kan se lite längre ut, i och med att han inte har någon päls på sina tassar.) De gånger hans klor blivit klippta hos veterinär i samband med något besök, så har de klippt så att han fått små stumpar som blöder, med kommentaren att pulpan då drar sig tillbaka. Detta har dessa gånger gjort honom väldigt traumatiserad, till den grad att han blev orolig bara man tog fram klotången. Jag vill inte ha det så, även om pulpan drar ihop sig med tiden, så jag tar det hellre försiktigt och avslutar med att fila till de vassa kanterna, samt fila bort lite mer efter att jag klippt.

Det tog lång tid att bygga upp förtroendet igen efter att han förknippat det med smärta, så jag började med att endast hålla/undersöka en tass, vänta tills han slappnade av och sedan gav jag beröm. När detta fungerade bra, så tog jag i steg två och plockade fram klotången - höll den bara mot klorna, men klippte ingenting, berömde när han var lugn. Nästa gång kanske jag bara klippte två klor, berömde. Upprepade detta ofta, så att det nästan blev en del av vardagen. Jag fick göra detta i många steg och under lång tid innan det blev "skräckfritt".

Än idag, även om det nu fungerar bra, så avslutar jag alltid kloklippningen med en stunds massage och en godis som belöning så att han ska förknippa det med någonting positivt. Jag vill inte att det ska bli en "diskussion" mellan mig och hunden, om det är nödvändigt eller inte. Alltså att han ska dra sig undan eller vara motsträvig, utan att lita på mig och låta mig hantera honom.

Det som fungerar bäst för oss, är när han ligger ner medan jag klipper och filar. Då är han avslappnad, jag ser bra vad jag gör och han tycks till och med njuta av att få sina klor filade. Han brukar stänga ögonen och man ser hur kroppen slappnar av. Ligger ner gör han på kommando och nu för tiden behöver jag inte rulla över honom på sidan, utan han vet hur rutinen är och gör det själv. Eftersom det tar lite tid att göra i ordning varje tass så blir det ansträngt för honom att stå på tre ben eller sitta med en tass i luften, så därför blir det liggande. Bekvämt helt enkelt.

Herrn slappnar av i sin säng medan jag jobbar på baktassen:


En bild från tidigare under året - har man ingen hundsäng där man är, så får man använda knät för på golvet vill man ju inte ligga: